Författare Ämne: Torneälv & dess historik i ett kort vatten.  (läst 379 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad ismo

  • Antal inlägg: 9 287
  • Oooooaaaah!
Torneälv & dess historik i ett kort vatten.
« skrivet: augusti 26, 2017, 09:55:36 »
"Kort Historik (1944 -1994) till klubbens 50-års jubileum

Den 3 juli 1944 bildades vid ett av cirka 20 personer besökt möte Kiruna Sportfiskeklubb. På grund av det motstånd som namnet väckt hos Kiruna Jakt o Fiskevårds-
förening ändrades det senare till Kiruna Flug o Spinnfiskeklubb. Det första initiativet till föreningens bildande togs av föreningens första ordförande Olle Haglund.
Det första arbetsprojekt som föreningen hade att ta itu med var att anskaffa ett lämpligt fiskevatten.Kaitumälven var från första början ett intressant vatten. Förhandlingar skedde därför med Killinge byamän om förhyrande av Kaitumälven nedanför Killinge byamark. I väntan på besked från Killingeborna arbetade fiskevattenkommiten på ett annat område i samma älv. Området innefattade Kaitum älv med biflöden mellan järnvägsbron och Kamaselet. Styrelsen som bestod av Gunnar Sjö lund, Sture Persson, Karl Jakobsson P.A Jonsson,Per -Olof Björn och Birger Fahlborg räknade med att fiskevattenfrågan skulle vara löst innan islossningen. Så blev ej fallet, det skulle gå ytterligare ett år innan fiskevattenfrågan kunde lösas. I väntan på fiskevatten anordnades flera offentliga träningsaftnar i spinn och flugkastning. Dessa aftnar rönte livligt deltagande från såväl klubbmedlemmar som från allmänheten. Som instruktörer ställde P-O Björn, P-A Jonsson och Gunnar Sjölund frivilligt upp. Även flugbindningsaftnar ordnades genom herrarna I Haglund och Jakobsson. Under det första året avhölls 4 styrelsemöten och 6 allmänna medlemsmöten. Antal medlemmar var 29.
Under klubbens andra verksamhetsår löstes fiskevattenfrågan. Länsstyrelsen medgav klubben rätt att arrendera fiskevatten i Torne älv och Sierkjokk. Fiskevattenkommiten som utgjordes av P-O Björn,O Haglund och H Lassi hade gjort ett gott arbete. En kommitte bestående av F Ähling, O Haglund och S Persson utsågs också detta år. Deras uppgift var att upprätta ordningsregler för klubben. Redan tidigt på säsongen rapporterades att vattnet var rikt på harr och öring. Under 1945 hade klubben 48' medlemmar. Under sitt tredje verksamhetsår förde klubben in sin verksamhet på mer bestämda linjer. Stadgarna hade blivit föremål för ändringar och tillägg, samt ordningsregler utarbetade och fastställda. Vidare sökte och erhöll klubben medlemskap i Sveriges Sportfiskares Riksförbund.lubbnålens utseende fastställdes under året.
Under året 1946 hade klubben fyra medlemsmöten och en klubbafton. Vid dessa möten har bl.a anföranden hållits över olika laxfiskar och dess kännetecken, fiskerättshavarens befogenheter gentemot tjuvfiskare samt över olika flugor och hur man själv kan göra dessa. Motståndet från Kiruna Jakt o Fiskevårdsförening var ej längre lika hårt även om sam- arbetsviljan ej var den bästa.
1948 förnyades fiskearrendet och gällde nu 3 år framåt. Klubben avstod från sina rättigheter i Sierkjokk. Klubbens ordförande tandläkare P-O Björn en av klubbens stiftare omkom vid en fjällklättring i Norge detta år.
Under klubbens sjätte verksamhetsår 1949 odlade man för första gången fisk i sitt fiskevatten. I maj månad utsattes 10.000 laxöringsyngeloch ett mindre antal laxyngel. Anledningen till utsättningen var att vattnet var fattigt på laxöring.
Under åren 1950-1952 utsattes ytterligare 40.000 laxöringsyngel i bl.a Talvimaaselet. Åren 1959-1962 utsattes ytterligare 40.000 yngel.
Under 1952 förvärvade klubben ytterligare två fiskevatten i Torne älv, nämligen Soitalakoski och Jälketkurkkio, arrendetiden var 5 år.
1953 genomfördes klubbfisketävlingen i Soitalakoski.
1954 sades arrendekonraktet gällande nämnda forsar upp med Domänveket.
Under 1958 ertappades tvenne Vittangibor för tjuvfiske. Dessa åtalades för olovligt fiske, men frikändes den 14/1 1959 vid tingsrätten i Vittangi av Jukkasjärvi och Karesuando tingslags häradsrätt, enär dessa uppgivit att de varit i god tro och haft för sig att de varit på rätt sida d. v.s på Vittangibornas vatten. Domen överklagades till hovrätten för övre Norrland.
1959 inköptes en monteringsfärdig barack på 48 kvm, till ett pris av 5400kr. Samma år transporterades baracken ner till klubbvattnet och byggdes upp.Baracken i fråga fungerar sedan dess som klubbstuga.
1961 påbörjades bygget av båthuset i Pirttilahti.
1966 byggdes bastun i kombination med en uthusboda.
1967 utarbetades och godkändes förslag till nya stadgar och ordningsregler.
1969 den 15 november firade klubben sitt 25-årsjubileum på Hotell Ferrum, 40 medlemmar deltog i festligheterna.
Under 60-talet utsattes mycket fisk i klubbvattnet. Mellan 1963-1970 utsattes 62.000 laxöringsyngel. Som kuriosa kan nämnas att det 1967 utsattes 5000 laxöringsyngel genom
Folke Johanssons försorg i lillsjön bakom klubbhuset. Utsättningarna av laxöringsyngel i klubbens vatten har gett resultat. Fam till dessa dagar har öringen dominerat. Varje år
fiskas laxöringar med vikter upp till 4 kg. Här följer några axplock på stor fisk som fångats under åren.
1950 laxöring 4,8 kg Empe Fastberg
1952 lax 4,6 kg Folke Lindvall
1961 laxöring 4,4 kg Bengt Hansson
1964 laxöring 4,l kg Georg Johansson
1971 laxöring 4,9 kg Erik Andersson
1973 medelvikt på laxöring 0,9 kg
1981 laxöring 2,6 kg Yngve Umefors 1982 laxöring 3, 7kg Bengt Hansson 1984 harr 1,3kg Torsten Kettunen
1985 laxöring 3,3 kg Torsten Kettunen
1988 laxöring 2,5 kg Mikael Lidberg

1979 och 1981 gjordes försök med avelsfiske tillsammans med Nedre Övre Norrlands fiskeridistrikt.1981 befruktades 7000 romkorn av laxöring. 1981 konstaterades 3 olika arter av laxöring i klubbvattnet. 1984 fick Pajala fiskevårdsprojekt tillstånd från fiskenämnden i BD län att bedriva avelsfiske i syfte att förbättra öring stammen i Torne älv vid Pajala.
1985 anhöll klubben hos länsstyrelsen om ändring i arrendekontraktet från 1982 avseende allmänhetens rätt till fiske i klubbvattnet. Skälet till detta var bl.a svårigheter vid kontroll av fisketillstånden. Länsstyrelsen har sedan 70-talet utfärdat 99 fiskedygn fördelat på 33 personer per år. Klubben fick avslag på anhållan.
Fram till våra dagar har fortsatt fiskevård bedrivits. Sedan 1944 har allt fiske noterats noggrant i klubbens fiskejournal.
Fiskelyckan har givetvis varit varierande, men det mesta har sina förklaringar.
Högt vatten och kalla somrar bidrar till sämre fiske, normalt vatten och varma somrar till bättre. Kanske naturen själv på detta sätt säkerställer framtida fiskefångster.
Förutsättningarna för klubbens framtida fortlevnad förändrades drastiskt under 1993. När regeringen presenterade den s.k samepropositionen hotades klubbens existens. Allt vatten skulle upplåtas till allmänheten hette det. Eftersom vattnet är klassat som ett kvoterat vatten samt att samerna överklagat regeringens beslut kvarstår arrendet till 1996.
Hur det blir efter 1996 är i skrivande sstund svårt att sia om. Hur det än blir kommer Kiruna Flug & Spinnfiskeklubb att inågon form finnas kvar. Vi tror att klubben även i framtiden kommer att svara för många viktiga funktioner.

Jubileumskommittén
Rune Muller
Lennart Mattson
Börje Johansson
Bengt Stenberg
Björn Lidberg
Magnus Wennberg
Dan Björkenwall
Ove Pappila "


Märkväl hur tidigt en ansåg att vattnet var "FATTIG" på öring...å då pratar vi 40-tal ??? ..långt innan nylon.nätens framfart.
Det är 100% dödlighet fr. det en föds!..men märkligt nog ökar den med div. alkohol å dåliga matvanor.